Aktuellt

Gig-intervju DI

Experterna: Företag måste ändra sin rekryteringsprocess för att hänga med

Allt fler arbetstagare väljer bort en fast tjänst till förmån för att göra kortare inhopp på olika företag. En arbetsmarknadsförändring som arbetsgivarna ännu inte omfamnat, trots att giggandet kan innebära en lösning på arbetskraftsbristen. Stefan Westerberg, seniorekonom vid Stockholms Handelskammare. Marianne Olsson driver konsultbolaget InsideM och skriver böcker.

”Företagen måste inse att gigekonomin är här för att stanna och att de måste börja ta in personal på andra sätt. Vågar man inte tänka nytt riskerar man istället att bli omsprungna av mindre företag och start-ups som gör det.” – Marianne Olsson

Saxat från artikeln på Dagens Industri:

Att ta kortare gig, det vill säga att arbeta som frilans, konsult eller projektanställd, blir allt vanligare. Hur många som väljer att gigga är svårt att säga exakt, men i Sverige fanns enligt SCB:s företagsregister vid årsskiftet drygt 820.000 enmansföretag. Det utgör 73 procent av alla svenska företag, en klar majoritet, där storföretagen med över 250 anställda endast utgör en promille.

Under de senaste åren har gigtrenden ökat. Enligt Stefan Westerberg, seniorekonom vid Stockholms Handelskammare, visar den heller inga tendenser på att mattas av.
”När yngre arbetstagare kommer in på arbetsmarknaden med andra krav på sitt arbetsliv än tidigare generationer kommer trenden fortsätta öka. Då kommer även arbetsgivarna behöva ställa om sitt tänk kring rekrytering”, säger han till Di.
Att fler väljer att gå sin egen väg i arbetslivet har också mötts av debatter och diskussioner kring dess risker. En fast anställning har gett, och fortsätter att ge, stor trygghet i inte bara arbetslivet utan livet i övrigt.
”Det har ofta uttryckts en oro för arbetstagaren eftersom giggare kan ställas utanför den traditionella arbetsstrukturen. I diskussioner lyfts det ofta fram att det kan skapa problem gällande till exempel pensionssparande och bankernas beviljande av lån”, säger Stefan Westerberg.
Men när arbetstagarna vill arbeta på ett annorlunda sätt, ser han att arbetsmarknaden kommer att behöva anpassa sig.

Att den traditionella arbetsstrukturen kommer att behöva ändras tror också Marianne Olsson, egenföretagare och författare. Under sina arton år som giggare har hon sett en ökande vilja hos fler arbetstagare att utforska alternativa arbetssätt, medan arbetsgivarna varit långsammare med att se fördelarna med att anlita giggare.

”Företagen tar mindre ansvar för personalen och kostnaderna är generellt lägre än att gå igenom en rekryteringsprocess för att anställa någon. Att det fortfarande finns ett motstånd tror jag beror på en rädsla från arbetsgivarna, det kan uppfattas som en risk istället för en möjlighet”, säger hon till Di.
Både Stefan Westerberg och Marianne Olsson ser att synen på gigekonomin och giggarna i den måste ändras. Dels för att tillgodose arbetstagarnas vilja att diktera sina egna arbetsvillkor, dels för att stävja rekryteringssvårigheterna som bara i Stockholm uppges kosta 18 miljarder i förlorad bruttoregionalprodukt.
”Att företag inte riktigt lyckats ställa om gör att vi har en onödigt stor arbetskraftsbrist. Företagen måste bli bättre på att utvärdera sitt behov och se möjligheterna istället för svårigheterna med att ta in tillfällig arbetskraft”, säger Stefan Westerberg och uppger att gigfenomenet nu sprider sig till fler branscher och alla delar av samhällsekonomin.

Även Marianne Olsson uppger att det traditionella tänket kring att rekrytera personal måste börja omvärderas av företagen.
”Företagen måste inse att gigekonomin är här för att stanna och att de måste börja ta in personal på andra sätt. Vågar man inte tänka nytt riskerar man istället att bli omsprungna av mindre företag och start-ups som gör det.”