Intervju i Civilekonomen: tema möjligheter med egenföretagande & giggande
Konsult- och gig-experten Marianne Olsson intervjuas i tidningen Civilekonomen på temat Gig-ekonomi ger nya möjligheter.
Gig-ekonomi är en trend som är här för att stanna. Men det gäller att knäcka nöten att gigga så att du både skapar frihet och möjligheter till utveckling.
I vissa branscher har det länge varit normalt att arbeta som konsult eller frilans, och benämningen gig-ekonomi kommer från musikernas tillvaro där de i alla tider har fått betalt per spelning, alltså ett gig. Nu driver både uppdragstagare och uppdragsgivare på utvecklingen mot att den typen av ersättningsmodell sprider sig till fler branscher. Istället för långa anställningar blir det vanligt med korta, tydligt avgränsade projekt eller arbetsuppgifter som ska utföras.
Gig-jobb allt vanligare
På sätt och vis är fenomenet alltså inget nytt, utan påminner om rollen som konsulten eller frilansen är van vid, konstaterar Carin Årvik, arbetsrättsjurist som efter många år som chefsjurist och HR-chef precis tagit examen i företagsekonomi med fokus på ledarskap och organisation.
– Det nya är att det kommer på bred front, i många branscher samtidigt. Digitaliseringen och globaliseringen är starka drivkrafter i denna utveckling, eftersom de har öppnat nya möjligheter för både individer och företag, säger hon.
Carin Årvik lade i våras fram kandidatuppsatsen ”Gig-ekonomi och gig-arbete – digitalisering förändrar och utvecklar arbetsmarknaden” vid Högskolan Väst, och där finns bland annat statistik över gig-ekonomins utbredning i olika länder. Sverige ligger enligt de uppgifterna under det europeiska genomsnittet.
– Men man ska vara medveten om att det är svårt att redovisa exakta mått för andelen gig-arbetare i ett land, eftersom det till stor del är en definitionsfråga. Jag är i alla fall övertygad om att det kommer att växa i Sverige, bland annat tack vare att vi har en hög it-mognad.
Söker du jobb som it-chef, jämför titlar
Digitaliseringen har inneburit en ökad möjlighet till olika typer av flexibilitet i arbetet, som gör att det går allt lättare att utföra arbetet var och när man vill. Flexibilitet och frihet är också något som uppdragstagarna i gig-ekonomin lyfter fram som den främsta drivkraften för egen del, enligt Carin Årvik. Frågan är bara hur mycket frihet det egentligen blir, men mer om det längre fram i artikeln.
De nya plattformsföretag som förmedlar gig-tjänster hade inte heller kunnat bli verklighet utan de senaste årens digitalisering. Uber, Yepstr och Tiptapp är några tidiga exempel på etablerade plattformar för i någon mening enkla tjänster. Nu finns även bland andra Gigger, Brainville och Offerta där det istället är mer kvalificerade uppdrag som förmedlas.
Digital nomad giggar i New York
– Deras funktion liknar konsultbolagens, men i plattformsföretagen finns aldrig några anställda giggare. De har också betydligt lägre overhead-kostnader än ett traditionellt konsultbolag, och resultatet blir att kunden får ett lägre pris, vilket skulle kunna möjliggöra för giggaren att ta ut ett högre arvode när mindre försvinner i mellanhänder, säger Carin Årvik.
Inga företag har råd med dåliga affärssystem
Eller som hon konstaterar i sin uppsats: ”De största vinnarna i detta är gig-arbetare och uppdragsgivare. De största förlorarna är konsultbolagen och konsultmäklarna.”
Även för uppdragsgivarna kan det där med flexibilitet vara en viktig aspekt i gig-ekonomin. När det blir allt mer kritiskt med att snabbt kunna anpassa sig till omvärldsförändringar och ställa om utifrån nya förutsättningar, kommer kompetensbehovet att kunna variera snabbt. Den specialist som anställdes för två år sedan kanske plötsligt saknar arbetsuppgifter.
– Det är en tydlig trend att smarta, nystartade bolag ”giggifierar” sig, och på det sättet får tydliga konkurrensfördelar, säger gig-experten Marianne Olsson som är konsult, moderator, och författare.
I vissa branscher har det kunnat vara normalt med en 80/20-fördelning mellan anställda och konsulter, konstaterar hon, där de anställda varit i klar majoritet. Hon menar att något liknande fortfarande kan vara intressant, men då med det omvända förhållandet – alltså 80 procent konsulter eller giggare.
– Jag är övertygad om att civilekonomer kommer att vara en stark ”giggar-grupp”. Den som erbjuder någon form av regulatoriska tjänster – det vill säga tjänster som alla måste köpa, såsom ekonomi och juridik – kommer alltid ha att göra, behovet kommer antagligen att fortsätta öka.
Vad är det då som krävs för att nå framgång som giggare? Enligt Marianne Olsson är det samma faktorer som inom den befintliga konsultbranschen. Hon har arbetat fram en tio-i-topp-lista som utgörs av en blandning av egenskaper och kompetenser. (se separat ruta)
– De tre översta är definitivt viktiga: skapa förtroende, kommunicera och lyssna. Behärskar man detta så är mycket vunnet.
Hon rekommenderar att du går igenom listan och självskattar hur du ligger till i nuläget för varje framgångsfaktor, sätter upp mål för vad du vill nå och anger i vilken ordning du ska börja jobba för att nå målen.
– I grund och botten handlar det förstås om att hela tiden bli lite bättre på din leverans. När gig-ekonomin växer är det många gånger avgörande att kunna bidra med energi i ett projekt.
Kompetensutveckling är en av de delar som man som egenanställd giggare förstås måste ta ansvar för själv.
– Ett givet sätt är att ständigt fylla på med nya erfarenheter genom att ta sig an ”rätt” uppdrag, till exempel genom att välja gig i en ny bransch. Både för att utvecklas och för att förhoppningsvis kunna dra nytta av tidigare erfarenheter i ett nytt sammanhang, säger hon.
Examen och Excel viktigaste kompetenserna hos ekonomer
De nya plattformsföretagen är ett sätt för giggare att hitta uppdrag, men det finns även befintliga kanaler som är användbara, enligt Marianne Olsson.
– Linkedin kommer även fortsättningsvis att vara en otroligt betydelsefull kanal, så det gäller att ta tillvara alla andra möjligheter att bli hittad där. Sedan kommer även de fysiska nätverken att förbli ytterst viktiga – kanske allra viktigast.
Hon uppmanar att se till att göra någon aktivitet som håller liv i nätverket varje vecka. Det kan vara alltifrån att boka in en lunch till att skapa kontakter i samband med ett seminarium.
– Något som är avgörande för att ha ett levande nätverk är att undvika misstaget att enbart höra av dig när du behöver något. Det känns väldigt tråkigt för motparten, så se till att ha god kontinuitet i alla kontakter.
En naturlig effekt av att gå från anställd till att bli giggare är att olika typer av ansvar och risker förs över från arbetsgivaren till individen.
– Krasst sett är allt från sociala skyddssystem till lånemöjligheter uppbyggt kring fasta anställningar. Det här kommer att behöva ändras, för gig-ekonomin blir ett sätt att ge förutsättningar för fler att få jobb. Därför måste regler och synsätt bli mindre snäva, så att de underlättar och inte försvårar den här utvecklingen, säger Carin Årvik.
Marianne Olsson är övertygad om att banker och andra kommersiella aktörer kommer att förändra sina villkor så att de blir bättre anpassade till giggare – helt enkelt för att de annars förlorar kunder.
Här finns jobben för ekonomer 2024
– När vi giggare blir fler så kommer vi att bli en allt intressantare målgrupp för olika erbjudanden och tjänster. Vi ser till exempel nu hur det dyker upp fler bolag som säljer egenanställningslösningar med fakturering och administration. Jag tycker att flera av dem har klart användbara tjänster, men det gäller att jämföra villkoren mellan bolagen – exempelvis varierar faktureringskostnaderna en hel del, säger hon.
Till sist något om den ständigt närvarande risken med en ökad flexibilitet och frihet, nämligen att man arbetar för mycket. En tillvaro som giggare kan definitivt innebära att det blir lättare att få balans i livet, men det är långt ifrån självklart att det blir så.
– Ja, det där är jättesvårt. Även efter snart 20 år som konsult så kraschar min planering då och då. Men det går inte att komma ifrån att konsultåret som regel bara rymmer nio månader med uppdrag, och då ska man hinna jobba ihop till lön och semester för den resterande tiden. Plus en buffert för eventuella luckor i beläggningen. Det är klart att man kan behöva arbeta mer än 100 procent under de månaderna för att klara det, säger Marianne Olsson.
Hon har ett konkret tips, nämligen att boka in aktiviteter som skapar någon form av balans i kalendern – och att hela tiden boka in fler än vad du egentligen tycker dig behöva.
– Lägg till exempel in träningen som möten som inte får flyttas, och med ett extra inbokat pass i veckan så har du lite marginal för att något tillfälle trots allt går i stöpet.
VINNANDE FAKTORER FÖR GIGGARE
De tio viktigaste faktorerna, i prioritetsordning:
1. Skapa förtroende
2. Kommunicera
3. Lyssna
4. Problemlösningsförmåga
5. Självständig – leda sig själv
6. Social förmåga
7. Erfarenhet
8. Förändringsbenägenhet
9. Vilja att lära sig nya saker och utvecklas
10. Bra självförtroende
Källa: Konsultboken av Marianne Olsson
Länk till webbartikel: Gig-ekonomi ger nya möjligheter
Artikel i papperstidningen nummer 6, december 2019. REPORTAGE 16 december 2019 Peter Wiklund.
*** Vid årsskiftet bildar Civilekonomerna och Jusek det nya fackförbundet Akavia: spana in deras nya webb!